Senaste gångerna jag spårat nu har det gått fantastiskt bra. Vårt största problem är att han springer som en dåre. Men igår var han bara helt fantastisk. Jag lade ett ca 300 m spår med två vinklar 2 apporter + slut. Började på äng och slutade (hamnade) i skogen.
Det började bra med att jag fick en knut på linan som jag försökte fippla upp, vilket resulterade i att jag tappade honom. Fick tag på linan längst ut. Då mitt från änger flyger det upp 3 fåglar (tjäder?). Ozzy viker av mot dem men stannar och tittar på mig. Spåra säger jag och Ozzy letar upp spåret och fortsätter. Som om inget hänt. Han lämnar in apporterna fint till mig och första vinkel ringade han in (det gick lite fort). Andra vinkeln tog han klockrent, nästan så man blir tårögd.
Sen precis innan slutet så stöter vi på ett rådjur. Jag vet inte vem som blev räddast. Rådjuret ser Ozzy men inte mig så vi krockar nästan. Nu är vi ju i skog så Ozzy lyckas fastna i linan. Så jag sätter honom och fipplar lös linan. Vi hann lugna ner oss lite under tiden vilket var bra. Sen trodde jag inte att han skulle spåra mer men efter att han kommit förbi rådjurspåret så tar han upp spåret fint igen och hittar slutet.
Det var nyttigt att "tappa" honom. Nu fick jag ju se att han klarar sig fint utan mig. Måste nog börja lägga längre spår han går inte att trötta ut min arbetsmaskin. Tränade lite kort lydnad också och tog lite bilder på underverket. Ska lägga ut dem ikväll.
Vi hörs eller ses i skogen!
Det började bra med att jag fick en knut på linan som jag försökte fippla upp, vilket resulterade i att jag tappade honom. Fick tag på linan längst ut. Då mitt från änger flyger det upp 3 fåglar (tjäder?). Ozzy viker av mot dem men stannar och tittar på mig. Spåra säger jag och Ozzy letar upp spåret och fortsätter. Som om inget hänt. Han lämnar in apporterna fint till mig och första vinkel ringade han in (det gick lite fort). Andra vinkeln tog han klockrent, nästan så man blir tårögd.
Sen precis innan slutet så stöter vi på ett rådjur. Jag vet inte vem som blev räddast. Rådjuret ser Ozzy men inte mig så vi krockar nästan. Nu är vi ju i skog så Ozzy lyckas fastna i linan. Så jag sätter honom och fipplar lös linan. Vi hann lugna ner oss lite under tiden vilket var bra. Sen trodde jag inte att han skulle spåra mer men efter att han kommit förbi rådjurspåret så tar han upp spåret fint igen och hittar slutet.
Det var nyttigt att "tappa" honom. Nu fick jag ju se att han klarar sig fint utan mig. Måste nog börja lägga längre spår han går inte att trötta ut min arbetsmaskin. Tränade lite kort lydnad också och tog lite bilder på underverket. Ska lägga ut dem ikväll.
Vi hörs eller ses i skogen!